Slör höna
Vad är slör på höns?
De flesta tuppar kännetecknas av en mer eller mindre kraftfull kam, (den skiljer sig mellan olika raser) och att under hakan finns mer eller mindre hängande flikar (slör) samt de nakna kinderna.
Läs mer
Vad heter påsen under Tuppens näbb?
Hakpåse, också kallad näbbsäck, är hos fåglar ett fjäderlöst flexibelt och töjbart hudparti som sitter fast vid näbbroten under näbben. Hakpåsen kan vara mycket framträdande, som hos pelikaner och fregattfåglar eller liten som hos skarvar och sulor i släktet Sula. Vad är en slör? Slör är den bog på vilken ett segelfartyg eller en segelbåt går då vinden kommer in mot båten snett akterifrån (på låringen). Slör kan betyda allt mellan vind rätt från sidan (tvärs) och rätt akterifrån, men vanligen avses en bog mellan de andra undanvindsbogarna halv vind och läns.
Har sin röda strupe?
Rödnackad savspett är en svartvit tunnäbbad hackspett med en kroppslängd på centimeter. Adulta fåglar har röd hjässa och röd strupe som inramas av ett svart band som vidgar sig till en svart fläck på övre delen av bröstet. Oftast uppvisar den även en röd fläck på huvudets baksida. Hur högt kan en höna flyga? Höns kan generellt sett inte flyga.
Tamhöna
Tamhöna (Gallus gallus domesticus) existerar en många vanlig typ av fjäderfä och den domesticerade varianten av skarlakansröd djungelhöna (Gallus gallus). Tamhöns hålls på grund av köttproduktion, äggproduktion, tuppfäktning alternativt som prydnad. En hane kallas på grund av tupp, ett hona på grund av höna samt en unge för kyckling. I Europa är idag ca raser listade samt på andra världsdelar finns fler från dessa. Hönsraserna uppvisar ett stor variation vad gäller morfologi.
Ursprung och domesticering
[redigera | redigera wikitext]Tamhöns härstammar i inledande hand ifrån röd djungelhöna (Gallus gallus) som inom vilt tillåtelse lever inom den orientaliska regionen.[1] Samtida forskning äger dock demonstrerat att genen för gult skinn hos tamhönsen härstammar från grå djungelhöna.[2] enstaka modern tamhöna och ett röd djungelhöna kan producera fullt produktiva hybrider.[3]
När dem första djungelhönsen började domesticeras är oklart, men tillsammans säkerhet förekom domesticerade djungelhöns i Asien för tid sedan, samt DNA-studier indikerar att detta påbörjades ännu tidigare, kanske i Thailand eller Vietnam, eller sidled på flera olika platser.[4] De äldsta fynden från tamhöns härstammar från ifrån provinsen Hebei i Kina och besitter återfunni
Höns
Det har aldrig funnits vilda höns i vår del av världen. Tamhönsens vilda ursprungsart är den röda djungelhöna Gallus gallus, först tämjd i Indien för ca år sedan. De första tamhönsen kom hit för ca år sedan. Under tidens gång utvecklades våra inhemskt anpassade lantraser. Lokala förhållanden påverkade, så att olika stammar/lokalraser bildades.
Först mot slutet av talet började stora mängder utländska, specialförädlade höns (främst värprasen Leghorn) att ersätta de gamla trotjänarna i allmogens hönshus. Våra gamla lantrashöns påstods redan tidigt vara utdöda. Sanningen var snarare att ingen ville veta av dem! Några små restbestånd återfanns och tillvaratogs på talet.
Beskrivning och egenskaper
Generellt är lantrashöns klimatiskt härdiga, motståndskraftiga mot sjukdomar och har goda föräldraegenskaper. % ruvning är normalt i en lanthönsflock. (Något högre procent för dvärglantrashöns.) En lantrashöna värper ägg per år. Lantrashönsägg har benvitt till ljust brunaktigt skal. Ett ägg efter en medelstor lantrashöna väger ca g. Större hönor värper normalt större ägg än mindre &#; men de äter också mer!
I rikare bygder och miljöer kunde relativt stora och kraftiga lokalrase