Vad heter sotarnas eget språk

Sotaryrket är både gammalt samt anrikt, tillsammans rötter såsom sträcker sig ända bak till medeltiden. Då såsom nu fanns sotarnas yrkeskunskaper viktiga på grund av att förebygga bränder inom våra hem och vid medeltiden kunde en fastighetsägare dömas mot böter på grund av skorstensbrand. inom dag existerar sotarnas insatser minst lika viktiga till att undvika förödande bostadsbränder, men deras arbetsuppgifter äger utökats.

– Traditionellt sett fanns det enstaka sotare vid varje ort och avtalet med kommunen sträckte sig oftast mot pensionen. dock i solens tid upphandlas sotning och brandskyddskontroll av kommunen och avtalen är mindre, vilket utför att sotarna har blivit tvungna för att bredda sina verksamheter eftersom jobben ej är lika säkra längre. Så numera erbjuder flera sotarföretag även andra tjänster som OVK, injustering samt ventilationsrensning, säger Ida Wulff som existerar ny vd för Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund sedan femte månaden i året

Sotarfamiljen

åriga Ida Wulff kommer själv ifrån en sotarfamilj i ort i sverige där både pappa samt lillebror existerar sotare samt hennes mor har tidigare arbetat tillsammans med administration inom det dåvarande familjeföretaget. Tidigare jobbade även Ida inom företaget tillsammans administr

Knoparmoj – ett hemligt språk på väg att försvinna

Om det är torsdag så ska man enligt traditionen gluffa gläfsa. Alltså äta pannkaka. Efter maten sitter det kanske fint med lanken. Det vill säga kaffe.
Ord som dessa – och ytterligare minst substantiv, adjektiv och verb – utgjorde en gång i tiden sotarnas hemliga språk, Knoparmoj. Det mesta är glömt idag, men några ord använder du kanske rentav själv i ditt språkbruk.

Fortfarande en bit in på talet pratade sotarna sitt eget språk. Det var praktiskt, då man kunde kommunicera sinsemellan – utan att fastighetsägaren skulle förstå. Förmodligen utgjorde det också ett viktigt socialt kontrakt i arbetsgruppen. Det egna språket blev ett kitt för samhörigheten.
Hur och när Knoparmoj uppstod är inte helt klarlagt, men troligen växte det fram som ett resultat av arbetskraftsinvandring under talet. För att rusta och stärka det svenska brandskyddet rekryterade nämligen myndigheterna allt fler skorstensfejare från Tyskland. Kunskaperna hos det tyska skråväsendet var vida omtalat – och nya arbetsmetoder behövdes för att bromsa en oroande utveckling i de framväxande svenska städerna. Inte minst var huvudstaden ett påtagligt skräckexempel.