Hur bildas nya ord i isländskan
Kúl, beibí och plís nya mening i informell isländska
Isländskans ordförråd besitter förändrats inom förhållandevis små grad beneath modern tidsperiod och motviljan mot för att införliva främmande ord existerar fortfarande kraftfull. Denna språkpuristiska tradition från att föredra inhemska mening framför utländska anses delvis hänga tillsammans med Islands långa frigörelseprocess från land, som fanns märkbar inom språket ifrån talets andra hälft samt till årtionden efter den slutliga självständigheten
Språkvetaren Håkan Jansson besitter upptäckt förändringsmönster i detta nutida ordbruket, att detta börjat dyka upp unga låneord framförallt på internet, något liksom tidigare besitter varit synnerligen ovanligt. Genom sitt jobb med en isländsk-svenskt lexikon letade denne efter språkexempel på internet och upptäckte att flera ord liksom inte alls existerat inom skrift idag allt oftare dök upp.
– Ord vilket kúl, kósí, beibí, plís, gigg samt pleis (eng. cool, cozy, baby, please, gig samt place) fick mig för att reagera, eftersom de stred mot den puristiska hållningen till ordförrådet, säger Håkan Jansson.
Han blev nyfiken samt började kartlägga både bruket av låneord som ej stämmer överens med dem mönster likt varit förhärskande i standardisländs
Kúl, beibí och plís nya ord i informell isländska
23 mars
Isländskan har till skillnad från övriga nordiska språk ett ordförråd som har bevarats i förhållande till de fornnordiska rötterna, och islänningarna har ansträngt sig för att det så ska förbli. Men nu dyker det upp allt fler låneord, framför allt i sociala medier, som på sikt kan hota språkets kontinuitet. Det framgår av en avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.
Isländskan har till skillnad från övriga nordiska språk ett ordförråd som har bevarats i förhållande till de fornnordiska rötterna, och islänningarna har ansträngt sig för att det så ska förbli. Men nu dyker det upp allt fler låneord, framför allt i sociala medier, som på sikt kan hota språkets kontinuitet. Det framgår av en avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.
Isländskans ordförråd har förändrats i förhållandevis liten grad under modern tid och motviljan mot att inf
Som jag berättat tidigare så har jag bott ett år på Island, och lärt mig att prata det isländska språket. Så hur gick med med isländskan nu när vi besökte Island då? Jo, det gick utmärkt! Jag kände att jag glömt lite, men mycket kom tillbaka bara på några dagar. I vardagssituationer pratar jag lika gärna isländska som engelska. Om man ska prata politik och världsnyheter är jag nog bättre på engelska dock &#;
Mer om det isländska språket
För dig om är intresserad av språk så kommer här lite mer om det isländska språket. Jag brukar säga att isländska är både svårt och lätt. Det är svårt eftersom grammatiken är ganska komplicerad och lätt eftersom så stor del av ordförrådet liknar svenskan.
Isländsk grammatik
Det finns fyra kasus (nominativ, ackusativ, dativ, genitiv) på isländska och tre genus (maskulinum, femininum, neutrum). Substantiven böjs efter kasus, och även personnamn böjs! Helena blir till exempel &#;Helenu&#; när det hamnar efter en preposition.
Adjektiven böjs också efter kasus, men dessutom efter genus. En man är þreyttur (trött), medan en kvinna är þreytt (trött). Verben böjs efter person, precis som på franska och tyska. Det finns dessutom konjunktiv-f