Underhållsfri permeabel väg

Godecke Blecken och hans kollegor vid Dag&Nät, Luleå universitet, har gjort en uppföljning av hur permeabel asfalt fungerar 20 år efter att den anlades. Två sträckor med asfalt ingick i undersökningen. En sträcka byggdes i Luleå, den andra byggdes i Haparanda. Genomsläppligheten undersöktes när beläggningen var nylagd och år Resultatet visade att när ytorna anlades var genomsläppligheten millimeter per minut. När mätningen upprepades var genomsläppligheten millimeter per minut i beläggningen i Luleå och noll i beläggningen i Haparanda. Ingen av vägarna hade underhållits på något speciellt sätt, utan bara sopats på våren.

Efter mätningen gjordes en rensning av beläggningen genom vakuumsugning. Genomsläppligheten på beläggningen i Haparanda förbättrades inte. Det kan alltså inte transporteras något vatten genom den beläggningen. Anledningen till att ytan var så igensatt var att vid en tidigare renovering hade vägen använts som sandupplag och det hade gjort att den permeabla asfalten satt igen helt och hållet. Genomsläppligheten hos beläggningen i Luleå förbättrades efter vakuumsugningen till ungefär sju millimeter per minut.

-Trots att infiltrationskapaciteten av asfalten i

Här kan ni läsa angående de fyra olika typerna av asfaltbeläggningar. Ibland behöver även vägkroppen förstärkas, detta vill säga delarna inom vägen beneath beläggningen. ett vanlig teknik för detta är infräsning med makadam. Det kunna du också läsa angående här.

Asfaltbeläggningar från varmmassa 

Beläggningar från varmmassa är den vanligaste typen från asfaltbeläggningar. Varmmassa används såväl till detta översta lagret, slitlagret, likt i dem undre lagren, bind- samt bärlager.

Massan tillverkas i en asfaltverk där stenmaterial samt bindemedel blandas ihop nära temperaturer på över grader. Ofta tillsätts även enstaka viss mängd gammal asfalt, returasfalt, för att ta tillvara samt återanvända stenmaterial och bindemedel. Massan transporteras sedan ut till vägen där den läggs ut med ett asfaltläggare samt packas tillsammans med vältar.

Varmmassa används såväl inom det översta lagret, slitlagret, som inom de undre lagren, bind- och bärlager. Beroende på vilket lager varmmassan bör användas mot,

Underhåll av vägbeläggningar omfattar allt från att laga sprickor, hål och spår till att lägga ny asfalt över hela vägen. För att höja bärigheten förstärker vi ibland också vägkonstruktionen under beläggningen.

Kostnaderna för skötsel och underhåll av beläggningar är cirka tre miljarder kronor per år. Marknadsläget och priset på bindemedlet bitumen påverkar kostnaderna i hög grad.

Vägytans skick kan beskrivas utifrån flera variabler, de viktigaste är ytans jämnhet, spårbildning, beläggningsskador och vägens bärighet. Om vägen är i dåligt skick påverkas framförallt fordonskostnader, restid, komfort och trafiksäkerhet negativt. Vi mäter årligen en stor del av vägarna för att få en objektiv syn på tillståndet.

Vägbeläggningars livslängd och underhåll

En vägbeläggning kan hålla i upp till 25 år på lågt trafikerade vägar och i 5–10 år på en hårt