Hindi två ansikten i metall
धातु vs मिश्र धातु Metall och legering på hindi
Att förstå skillnaden mellan धातु (dhātu) och मिश्र धातु (mishra dhātu) på hindi är viktigt för att få en djupare förståelse av både språket och de materiella koncepten som dessa ord representerar. I den här artikeln kommer vi att utforska dessa två termer, deras användning i språket, och hur de relaterar till deras svenska motsvarigheter: metall och legering.
Vad är धातु (Dhātu)?
धातु är det hindi ordet för metall. I vetenskapliga och dagliga sammanhang används det för att beskriva rena metaller som inte har blandats eller kombinerats med andra element. Exempel på धातु inkluderar järn, guld och silver, som alla har unika egenskaper och användningsområden.
लोहा एक प्रकार की धातु है। (Loha ek prakār kī dhātu hai.) Järn är en typ av metall.
सोना बहुत मूल्यवान धातु है। (Sonā bahut mūlyavān dhātu hai.) Guld är en mycket värdefull metall.
Vad är मिश्र धातु (Mishra Dhātu)?
मिश्र धातु, eller legering på svenska, refererar till en blandning av två eller flera metaller, eller en metall och ett annat element, som skapas för att förbättra materialens egenskaper. Exempel på मिश्र धातु inkluderar stål (en legerin
धातु क्या है? (What is metal)
जब पृथ्वी का गठन हुआ तो पिघले हुए द्रव्यमान में कई अलग-अलग धातुएं थीं जो आज बड़ी मात्रा में निकाली और उपयोग की जाती हैं। मैटेलिक ओर्स बनाने के लिए पिघलते समय अधिकांश धातुएं चट्टानों के साथ मिल जाती हैं। इनमें से सबसे आम बॉक्साइट है, जिससे एल्यूमीनियम निकाला जाता है, और लौह अयस्क जिसमें से लोहा निकाला जाता है। आज सत्तर से अधिक धातुए निकाली जाती और विनिर्माण उद्योगों में उनका उपयोग किया जाता है।
कुछ, उदाहरण तांबा और लीड है जिसमे शुद्ध गुणों का लाभ उठाने के लिए, उनका प्योर स्टेट में उपयोग किया जा सकता है। लेकिन अक्सर, हम मिश्र धातु बनाने के लिए अन्य धातुओं के साथ विभिन्न धातुओं, या धातु को गठबंधित करते हैं। मिश्र धातु बनाकर, हम अपनी विशेष आवश्यकताओं के अनुरूप धातु के गुणों को बदल सकते हैं।
धातु के भौतिक गुण (physical properties of metals)
- धातु कठोरता, लचीलापन (तार में खींचे जाने की क्षमता), तन्य शक्ति(tensile strength), घनत्व, और बोइलिंग पॉइंट इतने व्यापक रूप से भिन्न है कि उनके और गैर-धातुओं के बीच भेद की एक निश्चित रेखा तैयार नहीं की जा सकती है। सबसे कठिन मौलिक धातु क्रोमियम है और सबसे नरम, सीज़ियम। कॉपर, गोल्ड, प्लैटिनम, और सिल्वर विशेष रूप से लचीले होते है। तीन धातुओं (लिथियम, पोटेशियम, और सोडियम) में सामान्य तापमान पर एक ग्राम प्रति घन सेंट
The content available on our site fryst vatten the result of the daily efforts of our editors. They all work towards a single goal: to provide you with rich, high-quality content. All this fryst vatten possible thanks to the income generated by advertising and subscriptions.
By giving your consent or subscribing, you are supporting the work of our editorial grupp and ensuring the long-term future of our site.
If you already have purchased a subscription, please log in