När upptäcks mola

Vad är en molagraviditet och vilka är riskfaktorerna?

4 minuter

Senaste uppdateringen: 08 januari,

En molagraviditet är en abnormitet som gör att graviditeten inte resulterar i ett barn. Det befruktade ägget blir till ett kluster av cystor som växer snabbt.

Med tekniska termer säger man att trofoblasterna, alltså cellerna som bildas i moderkakan, förökar sig okontrollerat och resulterar i vad som kallas mola hydatidosa, på svenska även kallat druvbörd.

En molagraviditet kan vara komplett eller partiell:

  • Den är komplett om det inte finns något embryo alls.
  • Den är partiell om det har bildats både ett embryo och cystor.
  • Det kan också ha bildats tvillingar tillsammans med cystorna.

Den här typen av graviditet uppstår ofta på grund av genetiska avvikelser. Vid en komplett molagraviditet, har en eller två spermier befruktat ett tomt ägg, och det genetiska bidraget kommer helt och hållet från fadern.

Vid en partiell molagraviditet, finns det genetiskt material från modern, men faderns genetiska material dupliceras. Slutresultatet blir ett embryo med 69 kromosomer, istället för det normala antalet som är

Vid partiell molagraviditet kommer embryot

Molasygdom

Hvad er mola?

De celler, der bliver dannet i livmoderen ved enstaka graviditet og danner moderkagen, kaldes trofoblastceller. Cellerne vil normalt dele sig, vokse og udvikle sig til moderkagen. Ved en molagraviditet vokser disse trofoblastceller abnormt og ukontrollabelt.

 

Molagraviditeter skyldes ett fejl inom antallet af arveanlæg (kromosomer), som opstår i forbindelse med befrugtningen og den efterfølgende udvikling af cellerne i detta befrugtede æg.

Ved ett Molagraviditet er der et ekstra sæt af kromosomer fra faderen.

Molagraviditeter inddeles inom partielle og komplette molagraviditeter.

Ved partiel mola findes 3 sæt kromosomer, et fra moderen og 2 fra faderen. Ved denne tilstand er kun dele af moderkagen omdannet til mola, og der kan være et foster til stede. Ved komplet mola findes udelukkende kromosomer fra faderen. Ved komplet mola findes der intet fostervæv, dock udelukkende abnorme trofoblastceller.

Hvad er symptomerne på mola?

Ved enstaka molagraviditet findes ofte høje niveauer af graviditetshormonet hCG (humant Chorio Gonadotropin). Dette hormon produceres også beneath en normal

Symtom och kliniska fynd

Vid en invasiv mola hinner kvinnan vanligen inte utveckla några symtom, annat än vaginal blödning, eftersom kvinnor med en känd HM ingår i ett kontrollprogram där hCG följs tätt, och säkerställer tidig upptäckt av en eventuell malign omvandling.

Symtom på koriokarciom som uppstår efter en icke-molär graviditet är vanligen blödning från metastaslokaler, såsom vaginal blödning, hjärnblödning, hemoptys.

Symtom på PSTT och ETT kan vara vaginal blödning eller amenorré, och vid spridning eventuella symtom från metastaslokaler.

Differentialdiagnoser

  • Placenta accreta/increta/percreta vid invasiv mola

  • Icke-gestationellt koriokarcinom vid koriokarcinom

  • Cervixcancer vid ETT

  • Radiologisk bild som vid 'spridd malignitet, U N S' kan förekomma

Utredning

Anamnes

  • Graviditetsanamnes

    • Tidigare molagraviditet?

    • Senast kända graviditet?

  • Symtom

    • Vaginal blödning?

    • Symtom från metastaslokaler, ex hemoptys, dyspné, huvudvärk, neurologiska symtom

Status

  • Fullständigt somatiskt status 

  • Gynekologisk undersökning, inkl uteruspalpation och uteslutande av ev vaginala metastaser 

  • Vaginalt ultraljud för diagnos av ev tumörlokali

  • när upptäcks mola